Denna uppsats lyfter ut Graham Allisons tre teorier från boken Essence of decision och applicerar dessa på U 137-krisen. Krisen inträffade 1981 då en sovjetisk ubåt gick på grund utanför Karlskrona. Var och en av de tre teorierna är ursprungligen gjorda för att förklara beslutsfattandet under Kubakrisen utifrån olika perspektiv. Uppsatsen prövar de tre teorierna på U 137-krisen och utser den teori som bäst förklarar utrikespolitiskt agerande under krisen. Huvuddelen av uppsatsen beskriver de tre teorierna Rational actor model, Organizational Behavior samt Governmental Politics och applicerar dessa på U 137-krisen.

Uppsatsens syfte är att studera det stöd som Sverige bistått de baltiska länderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser åren 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har två av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller använts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De två modellerna består av olika frågor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bära mot uppsatsens syfte. Frågorna har använts som ett analysverktyg på empirin och på så sätt gett svar åt frågeställningen.Resultatet i uppsatsen är att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska länderna genom både utbildning och materiel.

The 17th October 2014 the Swedish Armed Forces (SwAF) introduced an intelligence operation in Stockholm archipelago after receiving credible observations regarding illegal underwater activities. Following the data collection and associated analysis it could be stated with certainty that a foreign submarine had violated the Swedish territorial waters. Media depend on SwAF to provide them with accurate information due to the confidentiality in these matters and the general area of investigation is therefore how the actions of the Swedish Armed Forces, in the submarine incident 2014, were portrayed in the Swedish media. Newspapers and blogs of defense policy represent the media and the thesis is based on the theories constructed by Graham Allison, the rational actor, organizational behavior and governmental politics. Furthermore, it is relevant to examine if there are any similarities or differences in how the submarine incident is illustrated, and what may be the reason for any possible occurrences.

The 17th October 2014 the Swedish Armed Forces (SwAF) introduced an intelligence operation in Stockholm archipelago after receiving credible observations regarding illegal underwater activities. Following the data collection and associated analysis it could be stated with certainty that a foreign submarine had violated the Swedish territorial waters. Media depend on SwAF to provide them with accurate information due to the confidentiality in these matters and the general area of investigation is therefore how the actions of the Swedish Armed Forces, in the submarine incident 2014, were portrayed in the Swedish media. Newspapers and blogs of defense policy represent the media and the thesis is based on the theories constructed by Graham Allison, the rational actor, organizational behavior and governmental politics. Furthermore, it is relevant to examine if there are any similarities or differences in how the submarine incident is illustrated, and what may be the reason for any possible occurrences.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Uppsatsen syftar till att förklara de drivkrafter som fanns bakom den intensiva utveck-lingen av svenska flottans ubåtsjaktförmåga under den senare halvan av 1940-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikten att finna vilket av dem som har den starkaste förklaringskraften. Perspektivstudien bygger på två statsvetenskapliga modeller vilka har utvecklats av Graham Allison i boken ?Essence of Decision?. Denna studieväg har tidigare använts av andra forskare i liknande syfte med gott resultat.

Uppsatsen syftar till att förklara drivkrafterna bakom utvecklingen av den svenska ubåtsjaktförmågan under 1980-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikt att utröna vilket av dem som har bäst förklaringskraft. Perspektiven underbyggs av varsin statsvetenskaplig förklaringsmodell, som båda är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision. Modellerna benämns i detta arbete det rationella aktörsperspektivet respektive det interna maktkampsperspektivet. Till vart och ett av perspektiven lämnar Allison ett antal rekommenderade frågeställningar och med hjälp av dessa utvecklas två analytiska nät.

Natten mellan den 19 och 20 mars 2003 inledde koalitionstrupper Operation Iraqi Freedom. Detta var slutet på det som kom att gå till historien som Irakkrisen.30 år tidigare formulerade Graham Allison en teori, i form av tre modeller, för att förklara utrikespolitiskt agerande utifrån Kubakrisen. Vi har prövat huruvida Allisons teori fortfarande kan förklara utrikespolitiskt agerande genom att pröva den på Irakkrisen. Detta har operationaliserats genom en systematisk genomgång av tillgängligt material som behandlar uppsatsämnet.Efter att ha betraktat Irakkrisen utifrån Allisons tre olika modeller kan vi konstatera att teorin fortfarande är bärkraftig. Dock behövs viss komplettering till den 30 år gamla teorin ? i form av en inrikespolitisk analys, bredare organisationsanalys samt en djupare value- och beliefsystem-analys ? för att kunna åstadkomma en fylligare undersökning som förenar Allisons modeller med dagens verklighet..

This thesis addresses the driving forces behind the Swedish state?s procurement of Helicopters 14 and 16 and the decommissioning of Helicopter 4. These actions have significantly affected the Swedish Armed Forces, especially the Helicopter Wing, in carrying out their operational tasks. On numerous occasions the Helicopter Wing has been unable to perform its tasks. For instance, the Nordic Battle Group 08 had no helicopters to exercise with and, until recently, Sweden had completely lacked the ability to hunt submarines with helicopters for almost ten years.This thesis also aims to compare the decisions in 1999-2000 regarding Helicopter 14 with the decisions in 2010-2011 regarding the acquisition of Helicopter 16, to find if there is a general trend and how much the Armed Forces were able to influence decisions.

Syftet med uppsatsen är finna drivkrafterna bakom utvecklingen av sjöoperativa helikoptrar med ubåtsjaktförmåga under 1950-talet. Studien sker genom att granska utvecklingen ur två olika perspektiv. De bägge perspektiven kommer från boken Essence of Decision av Graham Allison och är i grunden två statsvetenskapliga modeller. Andra forskare har på liknande sätt använt dessa perspektiv med gott resultat i liknande studier. De bägge perspektiven här benämnts ?rationellt aktörsperspektiv? och ?internt maktkampsperspektiv?.

I uppsatsen undersöks verket Proposal av konstnären Allison Katz utifrån campbegreppet och ettperformativitetsteoriskt perspektiv, med syfte att utforska hur verket kan läsas som en kritik avexisterande estetiska kategorier och hierarkier. Analysen av verket utgår främst från CharlesSanders Peirce teckenlära. Resultatet av denna analys tolkas sedan genom ettperformativitetsteoretiskt perspektiv, där campbegreppet förs samman med Margaretha Rossholm-Lagerlöfs estetiskt grundade resonemang om performativitet och Judith Butlers normkritiskaperformativitetsteori. Analysen och tolkningen visar hur Katz i verket Proposal genomför en radförskjutningar av existerande konsthistoriska kategorier och hierarkier, och hur betydelsen av dessainkongruenser är både semantisk och performativ. Dessa två nivåer går inte att skilja från varandra,utan är intrikat sammanvävda i Katz verk där kritiken av hierarkier och kategorier framträder justgenom verkets rumsliga gestaltning och betraktarens sinnliga och kroppsliga upplevelse av det..

Syftet med vår uppsats är att ta reda på vilka faktorer som bestämmer valet av kapitalstruktur hos företag på stockholmsbörsen med utgångspunkt från Graham & Harveys studie. Vidare ämnar vi utreda hur viktiga faktorerna är för utformningen av kapitalstrukturen hos företag och om vi kan finna stöd för våra resultat i Graham & Harveys studie. Vi har använt oss av en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning. Vi utgår från ett deduktivt perspektiv för att således testa befintlig teori. Vi har kommit fram till att vår undersökning finner stöd och till största del överensstämmer med Graham & Harveys studie.

Denna uppsats har avsett utreda och utvärdera huruvida avkastningen av en aktieportfölj, sammansatt utefter Benjamin Graham?s (1973) värdestrategi, har överträffat avkastningen av indexen OMX STOCKHOLM_PI och OMX 30 under en 20-års period med startpunkt i årsskiftet 1989/1990. Tidigare forskning kring värdestrategiers resultat indikerar att det historiskt sett varit möjligt att erhålla högre avkastning än marknaden vid användandet denna strategi. Den undersökta portföljens sammansättning är baserad på sju finansiella urvalskriterier som förespråkats av Graham (1973). Dessa urvalskriterier urskiljde sex bolag till den slutgiltiga portföljen.

Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag från framför allt markstridskrafter men även med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlängning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under åren 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon är för marinen banbrytande.

I och med de tre försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004 genomgick det svenska försvaret en omfattandereform där stora delar av försvaret avvecklades, samtidigt som en radikal ominriktning skeddeav försvarets huvuduppgifter. 2014 när det nationella försvaret åter börjar bli en huvuduppgiftför Försvarsmakten ställer sig många frågande till varför så lite av försvaret är kvar idag.Uppsatsen syftar till att identifiera vilka drivkrafter som låg bakom denna mycket omfattande försvarsreformoch även se huruvida drivkrafterna förändrades under reformens gång. För att identifieradrivkrafterna används två analysmodeller för beslutsfattande ur Graham Allisons Essence ofDecision.Resultatet visar att de huvudsakliga drivkrafterna bakom den svenska försvarsreformen kan förklarassom ekonomiska och som en vilja från både politiskt håll och Försvarsmakten att använda försvarettill att genomföra internationella insatser. Under försvarsreformens gång har den ekonomiskadrivkraften bestått och förstärkts av ett köpslående mellan de olika partier som behövts föratt en minoritetsregering ska överleva. Viljan till internationella insatser har under perioden kommitatt bli en allt starkare drivkraft..